Mitt namn är Sabina Söder och jag har under fem år byggt upp nöjespalatset Bollbrolyckan på Bollbrogatan som är granne med stadsparken.
Jag har fått eldsjälspris och en företagsstjärna av staden och min intention är att knyta samman stadsdelarna och att locka besökare för att Helsingborg ska bli än mer attraktivt och levande.
Det viktigaste är relationer, att känna sig välkomnad och bli inspirerad i den här miljön, därför är jag djupt oroad över att det nya stadsbiblioteket utplånar parken, vilket också strider mot gåvobrevet ifråga helt och hållet.
Jag riktar nu en öppen vädjan till Helsingborgs stad och delar med mig av min vision för stadsparken och biblioteket:
”Parken får inte offras. Det finns en väg framåt som både respekterar platsens historia och skapar något nytt. Låt oss ta den istället.”
Planerna på ett nytt stadsbibliotek i Helsingborg kommer att ödelägga området. Jag tror inte heller att så många Helsingborgare är medvetna om hur bygget ska utformas och hur det stänger igen stadsdelarna sinsemellan. Därför måste vi i Helsingborg uppmärksamma detta.
Av den anledningen träder jag nu fram med min vision för området och hoppas på ett positivt gensvar.
Jag menar att det föreslagna bygget ödelägger stora delar av den historiska parken, stänger av stadsdelarnas flöde – och bryter mot ett juridiskt bindande gåvobrev från år 1870.
Ett brutet löfte
Marken där biblioteket planeras uppföras skänktes till Helsingborgs stad av makarna Krook år 1870, med uttryckliga villkor om att den skulle användas som park, inte bebyggas eller säljas. Gåvobrevet, som finns dokumenterat och är juridiskt bindande, beskriver en öppen promenad och planterad park till glädje för invånarna.
“Nu planeras ett massivt byggnadskomplex som slår igen parken och skapar en barriär mellan Söder och Norr. Det bryter inte bara ett löfte – det bryter platsens själ och ett juridiskt bindande dokument,” menar jag.
Hur motiverar kommunen juridiskt att gåvobrevet inte efterföljs?
Är Helsingborgarna medvetna om att kostnaderna för biblioteket uppgår till mellan 350-400 miljoner kronor som betalas av oss skattebetalare?
Gåvobrevets uttryckliga stipulationer
Lantmäteriet mätte år 1872 upp området och delade in det.
Mellan Bollbrogatan och Trädgårdsgatan finns enligt kartritningen,
den så kallade Promenaden, som uttryckligen skulle planläggas
och planteras och bli en vacker park för stadens invånare.
( Se gåvobrev och karta som finns i stadsarkivet )
Det nuvarande biblioteket ligger i det på kartan inskrivna området Fyrkanten.
Jordegendomen fick under inga omständigheter pantsättas, belånas eller användas för att betala stadens skulder.
I protokoll fanns dessutom långt framskridna planer och kostnadskalkyler på att i parken bygga en paviljong bland planteringar, grönområden och promenadstigar.
Makarna Krook var helt tydliga med sina intentioner för parken/promenaden som skulle uppgå till mellan tre till fyra tunnland.
Tyvärr efterföljdes ingen utav makarna Krooks stipulationer gällande parken, vilket uttryckligen strider mot gåvobrevet.
En alternativt förslag – rädda och upprätta parken istället
Jag föreslår istället att biblioteket byggs längs med Carl Krooks gata, där det kan integreras och öppna upp parken istället för att utplåna den. Jag föreslår att den befintliga fontänen byggs in i biblioteket, som ett grönt, glasinklätt atrium med ljusinsläpp och respekt för platsens ursprung.
( Se AI bild för inspiration )
Dessutom tycker jag att en ny lekplats med härliga familjeaktiviteter kan läggas i anslutning till atriumet där man även kan ha läse- och pysselstunder från bibliotekets och föräldrars sida.
Varför inte skapa en vacker Montmartre-inspirerad karusell – där historien möter det moderna.
För trygghetens skull ser jag ännu mer belysning i gammaldags vackra lyktstolpar och mer ljus bland blommor och träd.
”Jag har i flera år föreslagit en musikpaviljong, uteservering och fler kultursatsningar i parken och det ligger helt i linje med makarna Krooks uttryckliga gåvobrev. Dessutom med många andra städers stadsutveckling.
Här finns potential till ett levande kulturstråk – och jag vill förvalta gåvobrevets stipulation med min vision och därför har jag tagit fram och skapat exempel på bilder som visar hur jag tänker mig den framtida miljön.
Paviljongen ser jag som en vacker ny byggnad där den befintliga lekplatsen finns idag, fast med ett historiskt utseende med grönskande träd och blommor som också kan förvalta det historiska.
Tänk er en fantastisk mötesplats med goda samtal, glädje, gemenskap och möten mellan generationer och kulturer tillsammans med ett helt nyrenoverat stadsbibliotek.
Dessutom leder allt detta till att norr och söder äntligen förs samman, vilket har varit en ständig diskussion och kamp för att söder ska få blomstra igen och få människor att trivas i de olika stadsdelarna.
Det här blir ju ett lyft för staden och attraherar ännu fler tillfälliga Helsingborgare.
Parken kan även öppnas upp för olika temadagar som tex marknader med hantverk, lokalt odlade produkter, familjefester, konserter, allsångskvällar, dansbana mm. Det kan bli en fantastisk folkets park med anor i makarna Krooks intentioner för den.
Ett upprop för eftertanke och dialog
Jag efterlyser en bredare dialog mellan stadens invånare, kulturutövare, beslutsfattare och lokala företagare. Jag ifrågasätter också hur staden kommit fram till att det ska byggas på detta sätt och det verkar som att väldigt få Helsingborgare är insatta i bibliotekets gestaltning och hur det kommer att påverka omgivningen.
Jag tycker det är bra att rusta upp och bygga till vårt befintliga stadsbibliotek dock inte på den plats som det är avsett att byggas på. Dessutom var hela området enligt det bindande gåvobrevet ämnat att anläggas som park. Mellan 1.5-2 hektar var direkt avsedda för park.
Jag vill också säga att det är bra att staden redan gjort starka satsningar på flera områdesbibliotek.
”Se på goda exempel i andra städer där man kombinerar stadsparker med kultur, mat, möten och historia. Varför måste Helsingborg bygga över det vi redan har, istället för att förvalta det och utveckla en mer levande stadspark?”
Dessutom är det skandal att jag som närmaste kulturutövarverksamhet inte blivit inbjuden eller fått vara delaktig någon gång i denna process. Givetvis har jag redan försökt kontakta olika förvaltningar och verkligen satt mig in i hur gåvobrevets intentioner skrivits. Men inte fått gehör.
Det verkar inte vara någon i detta område som fått information om bygget heller. Varför ska en kulturverksamhet få slå ut en annan, utan att ens få komma med olika synpunkter och argument kring hur det bör te sig.
”Helsingborgs stad har ett nytt styrdokument som gäller för kulturen mellan 2025-2028 som inbegriper all kulturverksamhet i staden och alla typer av gestaltningsformer, även de gestaltningsformer som utformar offentliga miljöer såsom torg, parker och grönområden.
Staden har en självklar roll i att tillvarata möjligheterna och att utveckla kulturen genom fördjupad samverkan med denna mångfald av aktörer och för att detta ska kunna ske i alla delar av kommunen” citat styrdokument.
Jag efterlyser nu en dialog med beslutsfattare och invånare innan spaden når marken.
Eftersom detta är ”staden för dig som vill något” är det ytterst märkligt att det får gå till såhär.
Utan dialog kommer vi ingenstans och att ta hänsyn till oss som verkligen verkar för en levande kultur borde vara en självklarhet om staden vill utvecklas. Mer fokus på människan och inte stora byggnader behövs.
Jag älskar den här staden. Det är därför jag valde att skapa något här. Men just nu känns det som att de som redan lever, bygger och tror på platsen – inte får vara med i framtidsvisionen. Det gör ont.
Jag vill inte stoppa utveckling – jag vill vara en del av den ❤️
Med hopp om en positiv förändring!
/Sabina Söder, Bollbrolyckan 13 maj 2025
Tel: 042-311 16 16 l 0707-832864
www.bollbrolyckan.com
www.sabinasoder.se
